Vi har alla gått ombord på livets tåg
Visst är det trösterikt. Vi har alla gått ombord på livets tåg, dörrarna är låsta från utsidan och vi kan inte göra annat än att susa fram genom sorg, lycka, vänner, svek och kärlek tills dess att tåget stannar in.
Ibland är det inte annat att göra än att vaggas med in genom mörka tunnlar och över öppna fält.
Ibland unnar man sig en kanelbulle i bistron.
Ibland försöker man bara sova sig igenom resan.
Ibland pressar man näsan mot fönstret och kan inte få nog av allt som susar förbi.
Jag tror att människor behöver åka tåg.
Kommentarer
Trackback
