Livet dividerat med tre
Förhoppningsvis finns det människor som aldrig känner panikstressen bränna sönder en inifrån. Kanske finns de på riktigt. Men jag är banne mig inte en av dem. Just nu är det så mycket i skolan och i livet att jag misstänker att jag skulle storgråta som ett barn om jag får en ynka sketen motgång till vid det här laget. Nä, istället bäddar jag ner mig i soffan med en bit kladdkaka och kollar på Moulin Rouge tills tårarna sprutar och när Satine dör ska jag låtsas att det är jag som dör ifrån all stress och går hädan till ett liv som är exakt som det här, fast dividerat med tre.
Kommentarer
Postat av: afSnirkelsnorkel
Det hände mig idag. En kvinna på tåget sa till mig att vara tyst för att tjejen mittemot berättade för mig om sina hundar och sitt kejsarsnitt. Jag grät i några timmar.
Trackback
