Jag vet att jag tagit upp Ernst Billgrens finfina glasskulpturer förut, men åh, det kan bara inte bli för mycket! Jag älskar det här skål-konceptet, med djur som vilar på botten av skålarna. De gröna skulpturerna med änderna har en sån fantastisk grön färg. Precis samma gröna färg som det långa, sega slemmet i bäckarna om våren fick när solen gassade och algerna tog över. Gräsänderna har precis samma gröna huvud som änderna som bodde i dammen hemma, den damm som egentligen var ett gammalt vattenfyllt dagbrott sen kvarnstensbrytningens tid. Där man fångade grodor och lärde sig åka skridskor. Allt det känner jag i kroppen när jag ser Ernst Billgrens ändå rätt så enkla and i en rätt så enkel glasskål.
Den vita skålfiguren väcker inte så mycket känslor, den är mest bara fin att titta på, så ljus och mjuk i formen. Jag skulle fylla skålen upp till halsen på det lilla djuret med pastellfärgade likör-ägg och bara känna mig pastellig och mjuk på insidan med en sån skål på min lilla byrå, eller på köksbordet.
När jag ändå var i farten och frossade i glas slank jag in på Ittalas hemsida. Hittade bland annat det här jättefina gröntonade glasfatet, från Kastehelmi! Jag skulle egentligen behöva ett tårtfat, eller bara vilket lite större plant glasfat som helst. Just nu har jag ingenting sånt alls. Eftersom jag - trots att jag gillar färgstarka grejer - vill ha ganska tidslösa prylar blir det mesta rätt så klassiska, lite mjäkiga grejer. Sådana grejer som min mamma skulle tänkas köpa.
När jag fick syn på ugglan från Birds by Toikka tyckte jag att den hade så fantastiska ögon, så stora, lugna och visa. Jag tycker om djur som symboler för egenskaper. Den listiga räven, den kloka ugglan, den majestätiska och propra älgen. Eftersom jag alltid strävat efter mer kunskap är ugglan så klart min personliga favorit. Om csn tillåter kanske det blir ett litet grönt fat en vacker dag?
