Två gånger Vänerpärlor



1. Baddaren
En bok som utspelar sig på ön Hjortholmen i Vänern, strax utanför det fiktiva Duvköping. Inget litterärt mästerverk kanske, men spännande och underhållande läsning. Jag kan inte låta bli att tänka på Läckö slott och härliga, härliga Vänerns vatten om sommardagarna. Mm, bada!

2. Hinsehäxan
Svt-serie i två delar om Lillemor Östlin. Inspelad på bland annat gamla fängelset i Mariestad, mer känt som Vita Duvan trots sin gula fasad. Fängelset som ligger precis bredvid centrum, och framför allt mellan Vadsbogymnasiet och centrum. Mm, gymnasietiden!



När skruven dras åt

Såklart borde man inte ligga vaken mitt i natten när man ska råtentaplugga tidigt morgonen därpå, men jag kan inte skylla på annat än att jag är fast, heeelt fast. Vem blir inte det när det handlar om världens bästa skräckhistoria? Javisst, När skruven dras åt går som radioföljtetång på P1 och du hittar alla delarna här. Lyssna helst på den ensam, när stormen dundrar utanför och mörkret ligger tungt. Huu...



Inget speciellt


Nä, jag ville ingenting speciellt. Bara lägga upp fina bilden på snön och mig.



Vilodagen

Den sjunde dagen är vilodag - från bloggandet. Idag står tentaplugg på schemat och som vanligt ackompanjeras det av Verdis Rekviem. Aldrig hört? Se Den enfaldige mördaren med den unge Stellan Skarsgård i huvudrollen, bli drabbad och lyssna på Verdis Rekviem (sök på "St Petersburg Philharmonic Orchestra" på Spofity så hittar du en bra inspelning).






Lörda i la'a

Nä, nu behöver vi lite helgpepp här. Jag slänger in en Lörda i la'a så blir alla lite gla'a!



Rent mjöl i påsen

Till allt julbakande jag håller på med har jag köpt bunkrat upp med mjöl. Till mustkakorna jag gjorde ikväll för att baka bort lite överbliven jäst använde jag tre olika sorters mjöl - alla ekologiska. Priset för snyggaste paketet, det kammar i alla fall Saltå kvarn hem. De är så rejäla och känns gammaldags med sitt oblekta papper, ja de påminner faktiskt om de fina, gamla sockerpaketen med bär på.



Go Tigers!

Det är något visst med amerikanska cheerleading-filmer. De får mig att vilja flytta till USA så att mina ofödda barn får växa upp på en skola där de får cheera sig igenom tonåren, det verkar så jäkla kul! Fastnade totalt framför Fired up! på sexan och blev toksugen på att se Bring it on, med alla stereotyper och dumheter som den innehåller. Hatkärlek när den är som bäst!

Dagens radiotips

Förutom två andra bra radioprogram från P1, Spanarna och Stil, lyssnar jag idag på Linda Boström Knaussgårds radioessä om Lars von Trier som sänds i programmet OBS. Den var så bra att jag blev sittande med en sax i ena handen och bokfilm i den andra och bara lät den rinna in i öronen på mig. Åh.

Jot&Dot.

Det snackas inte om duktig flicka-syndromet. Jag tycker inte om det eftersom många kvinnor som bara är helt otroligt effektiva och målmedvetna nedlåtande får en klapp på huvudet och får höra att de är duktiga flickor när de är produktiva och gör karriär. Vem kallar framgångsrika män för duktiga pojkar och fnyser åt deras slit, tycker att de borde coola ner det en smula så fort de jobbar hårt för att nå sina mål. Att många unga tjejer känner en jävlig press är en annan sak, det handlar inte om att de vill vara duktiga flickor. Det handlar nog snarare om att de vet hur mycket man kan behöva slå sig fram för att nå någonstans som tjej, eller att de är så angenägna att nå sina mål.

Själv har jag varit stressad de senaste tio åren, men jag tror aldrig att jag har varit det för någon annans skull. Jag har höga krav på mitt liv och därför jobbar jag hårt. Det är bara roligt när det händer saker, helst massor på en gång. Men, jag kraschlandar alltid till slut. Med en smäll. Därför har jag varit hos en terapeut som hjälpte mig med min stress, och hon gav mig bland annat tipset att skriva ner saker istället för att låta dem snurra runt i huvudet. Sagt och gjort, jag kilade iväg till Åhléns och kom hem med den här skönheten från Letts. Jag älskar färgerna och hur stilren den är. Nu syns det inte på bilden, men den har ett litet band att lägga mellan bladen så man vet var man är också. Älskar't!


Bortförklaring

Näe hörrni. Det är fredagskväll. Jag har tillbringat dagen med att köpa skrivare och en himla massa fina kläder som jag ska visa upp här i bloggen, kanske imorgon. Men nu tänker jag bara ha en helt ledig fredagskväll med Daniel och vänner. Den som väntar på något gott, och allt det där... Trevlig helg hörrni!
Helt otrolig variant av Robyns gamla dänga. Hittad hos Abbepappan.

Kan du dreja?

Ett fat som det nedan, fast istället för ikea-plåt-tjohejsan vill jag ha ett genuint keramikfat. Något fint rött eller blått mönster vore trevligt. Det önskar jag mig i julklapp. Jag lovar att vara riktigt, riktigt snäll!

Dagens dikt

Livet rymmer mången försakelse,
Men då och då även en bakelse…

Under tallens blad
Hörs kalkonens kvitter.
Detta gör mig glad,
Och därför är jag bitter.

Om jag någonsin blir diktare ska jag också publicera i Grönköpings Veckoblad. Jag ska bära basker, dricka svart kaffe till min egenrullade cigarett i munstycke och krysta ut djupa dikter som ovanstående. Jag hittade för övrigt dikten här.


Barn till varje pris?


Jag följer serien Barn till varje pris i SVT som Pia Johansson är programledare för. Hon är en helt fantastisk kvinna! Jag har hört hennes sommarprat och försöker se och höra allt jag bara kan där hon medverkar, förutom vissa humorprogram. Mitt intryck är att hon bär på en sån livsvisdom och styrka, och att hon är så tillfreds med sin tillvaro. Som hon säger i programmet "Jag fick själv inga barn, men det har jag frid med nu." Det är så fint uttryckt. Att ha frid med.

Innehållet i programmet har jag väldigt blandade känslor för. Jag förstår att det är extremt viktigt för vissa att få barn, men å andra sidan tycker jag inte att man kan garantera varje vuxen människa att få bli förälder. Är det verkligen en rättighet att få barn? Jag blir väldigt provocerad av de relativt unga, ensamstående kvinnorna som åker till Danmark och låter sig insemineras. Dels för att män inte kan göra samma sak, och dels för att min första starka magkänsla säger att det är så egoistiskt. Onaturligt. Men å andra sidan erkänner jag gärna att jag inte kan tänka mig in i deras tankebanor, och därför inte vill döma dem. Ja, programmet väcker många tankar - se det!

Niceville

Jag erkänner härmed att jag inte lyckats uppfylla en enda punkt på listan nedan. Andra, bättre alternativ, dök helt enkelt upp. Det jag ville säga egentligen i det här inlägget är att jag såg Niceville på bio igår med mina fina vänner Julia och Frida. Daniel anslöt också och satt och halvsov i biofåtöljen bredvid. Filmen var så fin och jag önskar att fler ser den. En perfekt film att se en höststormig dag när man söker skydd från regnet inne i biosalongen, och efter besöket ska man allra helst sätta sig på ett fik med något varmt att dricka och diskutera filmen. För jisses, jag hade kunnat prata om den ett tag. Den har inte lämnat mig på hela dan. Det var lite skönt med en film som nästan uteslutande handlade om kvinnor. Ja, det var dagens filmtips det!


Glansiga lilla björn

Efter att ha spanat in den lilla björnen på Kyrkornas Second Hand i Mariestad men lämnat den kvar för någon annan att köpa, så kunde jag inte tänka på annat. Men, jag tog mig i kragen och sprang inte tillbaks och köpte den. När jag sedan ett par veckor senare gick till Kyrkornas för att leta piedestaler är det kanske inte så svårt att gissa vad som stod framställt på ett bord rakt innanför dörren, med sina tomma små svarta ögon vända rätt mot mig. Lilla björnen. Jag slet till mig den och småsprang till kassan. Lilla, lilla björnen. Nu är du min. Nu står du i sovrumsfönstret och jag tittar på dig när jag inte kan sova om natten och när jag vaknar om morgonarna. Förlåt att jag lät dig vänta.


Sommardröm

Apropå att sommaren är slut och sådär. Så är ju hallon gott.

Färg ska're va!

Fotografen har varit här. En av de jobbigaste delsträckorna i projekt Flytta är avklarad och nu kan jag se fram emot att få se prospektutkastet. Till visningen om en och en halv vecka är det bara att städa och försvinna hemifrån. Flytten kommer att gå på en dag, och sen är det bara att (flyttstäda lite och) ställa i ordning vårt nya hem. Den absolut roligaste biten av det hela. Vi kommer att få en stor, skön hörnsoffa av Daniels släkt, och på Gengåvan i Skövde hittade vi en liten och nätt kökssoffa som just nu målas om för att hamna i vårt kök och bära många gästers rumpor. Hemma hos mamma och pappa står gungstolen och väntar på att bli omklädd, och en gul fin, stol som jag har målat. En piedestal ska bli lika gul, kanske ska en hylla också få färg och hamna i sovrummet? Ja just ja, världens finaste ullmatta har vi ju hittat till sovrummet också! Alldeles som ny, med klara och fina färger att sätta tårna i när man kliver upp för att gå på toaletten en sista gång precis innan man somnar. Alltså. Jag blir så himla peppad. Det kan ju bara inte bli annat än bra?! Hurra!

Första, andra, tredje...

Jag kan inte säga att jag på något sätt är en erfaren auktionsbesökare. Mitt livs första bud lade jag för ungefär en vecka sedan, och trots att jag verkligen ville ha ett par-tre saker lyckades jag bara ropa in en. Men det gör liksom ingenting, för det var så spännande! Man hade ju ingen aning om vad sakerna var värda, om någon annan såg hur fantastiska de var och inte vad utropspriset skulle hamna på. Åh, man gick där och väntade på att utroparen skulle komma fram till just mina grejer (för i huvudet var de ju redan mina) och funderade på var man skulle lägga sin högstabudsgräns utan att ångra sig alltför mycket efteråt. Och plötsligt lyfte ett par killar upp en stor korg alldeles full med fina trasmattor, det var ju min! Ett finger i luften, ögonkontakt med utroparen. Sen nick, nick, nick, nick och slutligen... skak på huvudet. Någon annan fick den (usch, jag skulle ha bjudit högre känner jag nu i efterhand). Bättre gick det med min lilla ögonsten jag hade suttit och gungat i i väntan på att utroparen skulle närma sig. Nick, nick, nick - allt fler sänkte sina pekande fingrar, jag mot en tjej till! - nick, nick... den var min! Jag var ungefär lika stolt som om jag själv hade fött ut fåtöljen (vilket jag tack och lov inte gjorde), för just jag hade vunnit den från de andra och just jag skulle få med mig en billig, skön fåtölj hem.

Det är därför den är lite magisk, och det känns ungefär som om man sitter och gungar på ett rosenrött moln. Nu återstår bara att hitta det perfekta tyget att klä den med.

Det är skönt må du tro

Ibland är Monica helt magisk. Hela min svenska sommar kan jag höra i den här låten.


Slappt i skuggan

Det fina med mammas och pappas trädgård är att man kan sitta under ett träd och plugga, och titta på solen genom plommonlöven. Tydligen gillade jag lövkronor redan när jag var liten. Jag låg i barnvagnen och tittade upp på morellernas lövkronor. Det skulle jag gärna göra nu med. Hela dagarna.

Tidigare inlägg
RSS 2.0