Lite mera...

Idag var en väldigt bra dag i Göteborg. Solen sken men det var inte för varmt, och den fläktande vinden som seglade förbi hade med sig tunn och frisk höstluft. Innergårdarna luktade sött av ruttnande äpplen och blöta löv, sådär som ett rönnbärsknippe luktar när bären är riktigt röda.

När jag åkte och handlade gled cykeln fram över asfalten med ett behagligt sus och nästan helt av sig själv. Solen sken och inga alkoholister satt utanför Coop, bara snälla farbröder som åt godis en fin sensommarlördag. Det var så väldigt ljust, fridfullt och lätt att andas. Så tror jag att himlen känns, på riktigt.

Fast när jag kommer till himlen ska jag bo i ett lagom stort och luftigt hus med en trädgård och lövskog och fält runt omkring. Det ska ligga högt så jag har både soluppgång och solnedgång, och när man tittar ut genom fönstret ska man känna en mening med livet. Jag ska bo där med Daniel och ibland kommer vänner och hälsar på, fast det är en bit att åka. På lördagarna ska jag ta bilen till stan och handla, och känna den där speciella helgkänslan som infinner sig när man kommer hem från en veckohandling.