Spritshoppande tonåringar
Flera av mina tidiga tonår vigde jag åt Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF. Varje helg satte jag mig på ett tåg och reste på kurser, möten, fester och pepp-samlingar runt om i Sverige för att göra ölköpskontroller, hälla ut öl som minderåriga lyckats köpa, hångla och sova i fel säng. Jag är så oändligt glad att jag har den erfarenheten. Även om jag har gått vidare i livet fortsätter UNF som alltid att streta mot att alkoholen sprider sig ner i åldrarna, och det är alltid deppigt när man läser det här. Oavsett om man är för nykterism eller inte vill väl ingen att tonåringar ska kunnna köpa sprit helt okontrollerat?
Betraktelse från sjukbädden
En fin sak med att vara sjuk i helgen var att jag inte har pluggat någonting. En annan fin sak var att jag kunde vila mitt på dagen. Den bästa vilostunden var när vi precis stökat upp alla stjärnor i fönstren vilket gjorde mig jättetrött så jag belönade mig med att halvsomna till Spanarna i P1 samtidigt som mörkret föll.
Imorgon vill jag dock helst vara frisk, för planen är att ett helt gäng kompisar ska komma hit och baka pepparkakor. Jag jobbar på att det ska bli tradition.
En tidig julklapp
Jädrar i min lilla låda vilken förkylning jag har fått i avdentspresent från någon, antagligen en främlig eftersom jag inte kan påminna mig om att jag har umgåtts med någon förkyld vän det senaste. Helgen spenderas nedbäddad den ena timmen och julfejandes den andra. Men det är väl inte fy skam det heller, att vara hyfsat pigg hälften av tiden.
Apropå julklapp: jag kunde inte hålla mig. Sjuk, det är jag i mitt hellånga nattlinne från P.O.P.
Bästevärken
Att vakna med träningsvärk, det har jag inte gjort på länge, men idag var dagen då det hände. Igår provade jag ett Flowin-pass på gymmet och det måste vara det som funkade för mig, även om jag långt ifrån fått in tekniken. Springa och gympa på friktionsplattor är betydligt lurigare än det ser ut kan jag rapportera! Det hände både en och två gånger att jag trillade (!) av mina plattor och tvärnitade med ett tjut, ackompanjerad av andra små tjut runt om i salen.
Dagens att göra-lista:
- Plugga färdigt läsvecka två (det är ju trots allt läsvecka fem nu)
- Diska gårdagens disk
- Köpa grädde och julstjärnor
- Koka kola
- Bjuda Julia på middag
- Tvätta mitt i natten (för det var då det fanns tvättid)
Miniatyr
Här skulle man vilja vara, nästan jämt. Jag skulle åka dit på nyår men nu blev det inte så. Så jag får väl vänta till våren istället helt enkelt, och möta våren i Berlin. Vid Hackescher Markt. Vilken vardagslyx att kunna drömma sig bort ändå.
Final countdown
Idag är början på en helg som kommer att innehålla tidsmaskinsfest (spännande!), mammabesök, 12-timmarsplugg och kanske en Jan Lööf-utställning på det. Jamen ni hör ju! Nu ska jag återgå till mitt te och plugga fort, fort, fort så det blir fredagskväll snart, för då kommer förhoppningsvis Julia på middag!
Någon att se upp till
Jag vet inte riktigt varför jag är så intresserad av starka kvinnor i femtio-, sextio-årsåldern just nu. Kanske är det någon slags identitetskris, eller bara en strävan efter en förebild jag kan sikta på när jag ska rusa rätt ut i vuxenlivet som en kalv på grönbete. Oavsett vilket, så är jag glad att det finns så otroligt många sådana kvinnor att välja och vraka mellan. Alla med livsöden som bevarats för eftervärlden - berättats, blivit mytomspunna och inspirerat.
Ja herrejisses. Lyckas jag åstadkomma hälften så mycket i mitt liv, som vem som helst av dessa kvinnor gjorde, så kan jag dö mer än nöjd.
Schnark
Jag ger upp nu.
Går och lägger mig och vaknar förhoppningsvis upp frisk imorgon.
God natt!
Helgpepp
När jag bodde i den lilla söta lägenheten var det en anledning som skrek högre än de andra när det gällde att hitta ett större boende. En viss pryl i köket jag så himla gärna ville - och vill - ha men inte hade plats för i det yttepyttiga lilla köket.
Till helgen kommer min snälla mamma och hälsar på oss här i Göteborg, och då kommer hon ta med sig denna underbara pryl. Ja, vad är det är för något får ni se då. Medan ni sitter hemma och kliar er i huvudet och funderar på vad det kan vara för grej, så kan ni titta på den här Saint Paulian.
Nu väntar jag med spännning på helgen alltså. Förutom att mamma tar med sig spännande saker kommer hon att gå på Jan Lööf-utställning med mig och Daniel, och så ska vi prova kavringbageriet här nere på gatan. Det kommer att bli en så bra helg, jag längtar!
Kort rapport
Ringarna runt ögonen är mörka som svarta hål, huvudet är fyllt med småsten och kroppen är lika spurtig som en falukorv ungefär. Kort sagt: jag är på väg mot ett äkta fall av förkylning. Fifasen.
Det går i ett huj, men oj så skuj!
Hej hopp vad tiden glider mig mellan fingrarna när jag har roligt! Det har varit en stillsamt tuffande all helgona-helg hemma hos päronen. Besök vid mormor och morfars grav, middag hos kusinerna och lördagsbio i Bygdegården.
Trots att jag kom tillbaka till Göteborg alldeles utvilad igår är jag redan helt slut igen. Idag i skolan hade jag en femtimmars oscilloskopslabb som jag blir tvungen att komplettera imorgon. Lunchrasten idag hade trillat ur schemat, och jag hade bara en femtonminuterspaus mellan labben och föreläsning istället. Sen var jag helt slut. Ställde in träningspasset och sydde gardiner istället. Nu står på schemat lite härlig måndagstid med Röda Rummet och dumlekola.
Bioonsdag
Idag har jag varit på föreläsning i skolan, jobbat i köket och sett på film i biosalongen. Midnatt i Paris. Även om den bindande storyn var rätt tunn uppskattade jag filmen, starkt. Men Picassos äventyr går inte av för hackor den heller. Jag väntade på Daniel innan filmen började, en kvart! Men på fel biograf visade det sig. Så kan det gå. Nu är jag plågsamt jättetrött. Likaså min dator, bokstäverna tickar fram i samma takt som när jag skriver på en gammal osmörjd skrivmaskin. Jag ger upp. God natt.
Sökes: Hus. Eller?
Jag köpte ju nästan hus i vintras, till mina vänners förfäran. Ibland är det skönt att jag inte gjorde det, ibland känns det lite ledsamt. Stan är ju fin, men allra finast är stan när det finns någonstans på landet att kalla sitt hem. Det är inte utan att jag fortfarande håller mig uppdaterad på fastighetsmarknaden. I min bild av ett drömhus ingår följande:
- vattenburen värme från vedspis
- stora fönster
- trädgård
- öppen spis
- vatten, avlopp och el
- närhet till kollektivtrafik
- enskilt läge
Helst ska det vara en villa byggd innan 1950 som antingen är i folkhemsstil eller har tjugotalets brutna tak. Avsaknad från eternit, asbest och radon är ett klart plus.
Kanske ett sånt här hus?
Hemåt ljuva hemåt
Nu drar jag hem till ljuva hembygderna och beskådar hösten från toppen av mitt berg. Resan kommer att spenderas i baksätet på Daniels föräldrars bil och förhoppningsvis blir det lika skoj som bilsemester när man var liten (eller, var det verkligen så roligt?). So long!
Denna otåliga väntan
Jag har så mycket spännande saker jag vill göra här hemma, det sitter liksom i fingrarna! Då är det frusterande att behöva sitta och läsa om elnät. Elnät! Vem bryr sig om elnät när advent närmar sig med stormsteg?! Hrmpf.
Dagens vuxenpoäng
Att skriva ut lite grejer på den nyinstallerade skrivaren i mitt och Daniels arbetsrum, det som vi kallar för Kontoret. Det känns vuxet det.
Antiklimax
En himla massa fina bilder tog jag på mina nya, vackra kläder. Jag duschade, knäppte på suget i blicken, ställde mig i balla, obekväma poser och tog sen som sagt massor av bilder. Men var de blev av när jag skulle lägga in dem på datorn, det förstår jag inte riktigt. Däremot finns en bild på årets första clementin (inte satsumas!), med en fin liten tryffelhatt. Så ja, ni får väl hålla till godo med det då.
Utkik
Det här är utsikten från fönstret i mitt arbetsrum. Men inte idag, idag är det bara mörkt och regnigt. Rätt så luftigt ändå, eller hur?
Musikhjälpen i Göteborg!
Åh vad glad jag blev när jag snubblade över det här! Musikhjälpen kommer att ha sin glasbur i Göteborg i år igen! Kodjo Akolor, Gina Dirawi och Jason Diakité är programledare och jag tror det kan bli riktigt bra. Visst, jag tycker ju att Kodja är något grymt enerverande ibland. Han är en av anledningarna till att jag slutade lyssna på P3, programmet som jag tycker mer borde präglas av radiopratare av typen Christer, Rebecka Vinterbarn Älg och Mats Nileskär. Överlag tycker jag att många av de nyare radiopratarna i P3 är otroligt oproffesionella, de sitter mest och gapskrattar rakt in i mitt öra. Då lyssnar jag hellre på när mina vänner skrattar, dem har jag ju dessutom samma humor som.
Men jo, Musikhjälpen var det. Jag tror det kommer bli lika härligt och juligt som alltid. Om Kodjo backar några decimeter från micen när han ska skratta. Annars kan jag ju alltid gå dit och ge honom onda ögat.
Målet
Nu ska jag plugga rejält till den sista tentan på torsdag, och när den är över ska jag fira med att åka till Scandinavian Photo och kika lite på en ny systemkamera. Så ser planen ut. Kör!
