Lite mera...

När jag åkte hem i fredags åkte jag inte något gammalt skruttigt tåg inte. Nä, mamma åkte ner till Göteborg i sin nya fina bil för att hjälpa mig med städningen av förra lägenheten som nu har fått en köpare. För att jag verkligen skulle orka städa ordentligt hade jag och Daniel laddat med en kakbuffé (som kanske var i sötaste och mastigaste laget när man skulle feja runt i en lägenhet) på ett gammaldags konditori nere på Nordstan. Så fort städningen var klar hämtade vi upp systra mi och svängde på E20 norrut. Efter ett kort stopp på Max i Alingsås där man kunde hoppa hoppborg hur gammal man än var satte jag mig bakom ratten med syrran som co-pilot och mamma som ett barn i baksätet och körde hem oss till det stora vita huset på berget. Jag betvivlar att det finns något som känns lika tryggt som när man kommer hem mitt i natten och möts av två tokglada hundar och en ännu gladare pappa, som slår upp ytterdörren i det halvt nedsläckta huset och vinkar glatt! Fint som snus det. Det är så jag vill att det ska kännas när man kommer hem till mig och Daniel. Hemtrevligt, på riktigt.