Va sa ru?
Idag lämnade jag min konvalecens och återgick till skolan, för en förmiddag i alla fall. Vilken förmiddag sen! Jag har tillsammans med min hängivna labbpartnerinna byggt en hörapparat, ja det är sant, en riktig hörapparat. Med mina bara händer! Det är dessutom ingen vanlig skruttig hörapparat som man sätter i örat, nej, den här sätter man i skallbenet så att människor som är mer eller mindre döva på grund av skador i mellanörat kan höra ändå. Otroligt häftigt, vi fick prova att hålla för öronen jättehårt men ändå prata med varandra i hörapparaten genom en liten mikrofon.
Jag har alltid haft svårt att fatta vad civilingenjörer i teknisk fysik sysslar med, med nu är jag alltså nåt på spåren: hörapparatsmakare.
Kommentarer
Trackback
