När ska jag hinna...
... läsa mina 50 böcker som väntar i bokhyllan?
... sy mina nya kuddfodral?
... sy färdigt min klänning?
... rensa ur garderoben?
... laga god mat?
... baka bröd, pizzabullar och massa kakor?
... åka hem till landet och hänga upp en hängmatta?
... andas ut?
Same old, same old
Mitt liv är rätt trist just nu. Jag har ofta migrän, och där emellan försöker jag plugga så mycket det bara går. Och så ser mitt liv ut. Häpp.
Som förut
Jo, jag sitter kvar här. I källaren till Chalmers bibliotek. Jag har haft migrän några gånger och slängt böckerna i väggen några gånger, men jag är kvar. Och allt är lika fint som alltid. Körsbärsträdet är visset och vinden sliter oömt i dess vajande grenar. Fåglarna sjunger som förrut, och ett regn faller över klockstapeln på Gibraltargatan. Ett fint men massivt regn, som faller från moln som har bråttom österut.
Jag ser så mycket vackert, och jag vet inte hur jag ska fånga det. Alltid samma problematik.
Chalmers Bibliotek
Just idag, i detta nu, har jag nog den bästa känslan. Bland tusentals dammiga gamla böcker och tidsskrifter, vid ett litet bord bredvid ett fönster sitter jag. Utanför fönstret står ett stort körsbärsträd så nära att det känns som att jag sitter under det. Vitrosa kronblad dalar hela tiden ner i sakta mak, och avtecknar sig mot den typiskt Göteborgsgrå himlen. Jag känner hur min hud luktar friskt efter cykelturen till skolan. På bordet står en mugg med en blandning av roobios och grönt te och svalnar. I öronen sjunger Nick Drake - If only she were lyin' by me, and I could sleep in my bed once again. Jag håller på att knäcka koden till numerisk analys, jag anar någon sorts logik bakom alla siffror och bokstäver. Allt är lugnt. För jävla fint, helt enkelt.
Det firar vi med Nationalteatern.
Snön faller, och vi med den
Det jag antar är vårens sista snö faller utanför fönstret. Stora, vita tussar, nästgan ett par centimeter i diameter. Som bomullstussar. Tuss tuss. Så fint.
Smarr!
Det är fint när man gör saker för första gången. Idag var första gången i mitt liv jag kokade saft, och det av ett par liter svarta vinbär som bidat sin tid längst ner i frysen. Resultatet - lite svagt men smarrigt.
I alla recept stod det att man skulle ha natriumbensoat, men det behöver man inte om man har minst 5,5 dl socker per liter bär. Då håller sig saften fräsch i flera månader om man bara låter den stå kallt.
Och Dannemannen bakade finfina kokostoppar! Mmm. Receptet är Leilas, med lite lime och rom (eller arraksessens, som vi råkade ha hemma). Det är så lätt och blir så otroligt gott!
Jag rullar fram
Idag har jag cyklat som en tok. Sammanlagt tre mil tror jag. Fram och tillbaka, till skolan, till Cortége och till bio. Jag och Daniel kände att vi blivit vuxna nu och inte orkade gå på jättefest på kårhuset (fast de har hoppborg!). Det blev Thor på Bergakungen istället. Den var bra på många sätt, dålig på några. En bra film, som solkades ner av fjompiga kärlekshistorier och påträngande patriotiska stråkar till drömmande blickar. Men biffig, det måste man ändå säga att han såg ut att vara, Chris Hemsworth. Det skulle vara så härligt att ha en Thor-kropp, så biffig. Då skulle jag lyfta mina vänner jämt, hissa dem i luften och bära dem när de var trötta. Och så skulle jag lyfta tunga saker. Till exempel stora stenar som pensionärer vill slippa ha i rabatten. Eller jättetunga flyttkartonger. Jag skulle också bära handikappade upp för trappor - med rullstol och allt - så att de fick tillgång till platser de annars inte skulle komma till.
