Mattax

Idag åkte jag hem från Daniel för att hinna måla lite innan det kom regn. Såklart kom regnet redan när jag satt i bilen på vägen hem, men då kändes det inte värt att vända. Nu sitter jag och tittar på de mörka molnen som tornar upp sig i alla väderstreck. Inte en droppe har fallit sen jag kom hem, fast det ser ut som att himlen skulle störta in när som helst. Så är livet ibland.
Tänk att jag då istället kan njuta av den lilla pälskorven som ligger vid mina fötter. Sniff har krupit ihop och lagt sig i en liten solstrimma på mattan, och det är en ren fröjd att se han beniga bröstkorg resas upp... falla ner. Resas upp... falla ner. Så mycket liv, i en enda liten illaluktande sträv tax.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0