Inget, inget, inget. Slut, slut, slut.


Ingen gillar väl att vara sjuk. Nu har jag varit det i snart två veckor och börjar få spader! Ingen träning, ingen ork, ingen lust att äta vassa saker eftersom jag redan har halsen full av glassplitter. Musttekakorna är slut, knäcken är slut, jag är slut, ingen orkar koka glögg.


Till och med pepparkakshuset har satt sig, det fina som jag och byggingenjör'n snickrade ihop av pepparkaksdeg och smält socker. Nästan exakt som husbyggen fungerar i verkligheten. Jag antar det enda man kan göra är att jubla - kanske inte åt eländet men åt att Röda rummet faktiskt är god läsning, att chokladkalendern hittills har innehållit choklad bakom varje lucka och att jag har jullov om tio dagar. Tjoho!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0